Storbritannien i januari

Av diverse olika anledningar beslutar jag mig för att resa iväg i drygt en vecka, nara tre veckor innan jag ska ge mig iväg på en större och mycket längre resa. Tajmingen är väl knappast klockren, då jag under resans gång känner mig ganska stressad över saker jag borde fixa med hemma. Men iväg åker jag, och resan går Örebro - Arlanda - London - Aberdeen - Edinburgh - Kastrup - Göteborg - Örebro. I London och Edinburgh turistar jag, i Aberdeen och Göteborg träffar jag vänner och familj. 

I London bor vi i hotellets källare men det spelar ingen roll, vi är utomhus hela dagarna och där skiner solen. Det regnar inte en enda gång så dagarna spenderas promenerandes, runt runt i tjusiga Notting Hill, bland trendiga små butiker i Shoreditch och tillsammans med tusentals andra  Oxford Street. Vi äter massor av god mat, och jag får bara ett sammanbrott på grund av hunger som avhjälps med en stor tallrik falafel.

Jag är förkyld och som vanligt innebär det att ett känsligt blodkärl i min näsa brister med jämna mellanrum. Jag blöder näsblod fem gånger på två dagar. På flygplatsen, hotellrummet och i toalettbåset på  en street food-marknad. 

En dag tar vi tåget till Watford och besöker Harry Potter studios. Vandrar omkring bland all rekvisita från filmerna tillsammans med en del barn men framförallt folk i samma ålder som oss själva. Vi som växt upp jämsides med böckerna. 

Jag reser vidare ensam och tar tåget sju timmar norrut, till Aberdeen där Annika som jag lärde känna när jag bodde på Färöarna bor. Vi hänger i hennes studentrum, dricker kaffe i en bokbutik, tittar på alla grå hus och promenerar på den enorma stranden. Vi tittar på En oväntad vänskap och tycker att samma saker är problematiska. Jag tänker att det är fantastiskt att Annika som var femton år när vi träffades nu är vuxen och så himla intelligent och vettig. 

Sen är det dags för ännu en tågresa, och jag åker tillbaka samma väg som jag kom, men går av i Edinburgh. Jag välkomnas med slaskstorm. Trött och lite less gömmer jag mig inne på ett café och väntar tills mannen jag ska couchsurfa hos kommer dit och möter upp mig. Vi stannar kvar där och pratar ett par timmar innan vi åker hem till honom. Vi pratar länge om folkomröstningen i höstas som handlade om Skottlands självständighet, och det är spännande att få höra tankarna från en boende där istället för genom tidningarna. 

Dagen efter skiner solen och staden är täckt av ett tunt snötäcke. Min energi är tillbaka och jag vandrar upp på Arthur's Seat, ett litet berg som nog egentligen är en kulle mitt i Edinburgh. Jag tittat på slottet, dricker te på the Elephant House, fiket där J.K Rowling började skriva böckerna om Harry Potter. Jag går jättelångt för att köpa frimärken till mina vykort och skriver dem samtidigt som jag äter en vegetarisk variant av haggis. Helt plötsligt är det kväll och jag går och lägger mig i den varma sängen i den kalla lägenheten. 

Jag reser i tretton timmar för att komma till Göteborg. Jag är bara där i ett och ett halvt dygn men hinner träffa alla de viktigaste personerna i familjen. Jag äter middag i stan med mamma och öser ur mig en lång harang med tankar som det ibland behövs en mamma för att förstå. Jag delar rum med min syster och även om jag tyvärr inte fick ta del av hennes sömnprat den här gången är det så mysigt att bara sova nära varandra när man nuförtiden bor långt ifrån varandra. 

Sen tar jag tåget hem igen för att ta itu med alla tusen göromål och spendera så mycket tid som möjligt med de bästa vännerna som finns.